Tankar om drop-in co-op

co-optrekant.jpg

Allt eftersom medelåldern för gamers stiger stjäls allt mer av den viktiga speltiden av plikter och måsten så som arbete, familj och hushållsarbete. Medier ska nu avnjutas på ett tidseffektivt sätt och om man vi uppleva någon så vill man göra det nu och inte om fem minuter. Instanser i WoW kan ta timmar och kräver organisation, vilket har sin charm, men alla kan inte schemalägga livet efter spelandet. Snarare tvärtom.

Den börjar bli tydligare för var dag att denna generationens konsoler kanske inte handlade lika mycket om nya grafiska milstenar som flexibla och innovativa lösningar för flerspelarlägen och påhittiga onlinefunktioner. I Rainbow Six Vegas 2 kan vem som helst hoppa in i din singleplayer kampanj, utan att ni startar spelet tillsammans eller att man måste nå en checkpoint. AI byts mot polaren och när en utav oss måste sluta tar datorn återigen över och spelet fortsätter. Samma sak får vi se i Fable 2 och jag antar att GTA IV också fungerar på liknande sätt. Det är sköna grejer som gör co-op-spelandet mer tillgängligt än någonsin.

Men i svenne banans huvud kommer fortfarande TV-spel var något för folk utan liv och vänner. Fast spelandet för var dag blir mer socialt och community-drivet. Gamla hundar kan man inte lära sitta och vi får i vanlig ordning bara vänta ut deras naturliga död.

Tags: , , , , , ,

One Response to “Tankar om drop-in co-op”

  1. minger Says:

    jävla bra bild

Leave a Reply